Konstiga tider

För ett par år sen sa jag upp min fasta tjänst för att för att det kändes lite skavigt och obekvämt att kommunen skulle bestämma över min tid. Det har funkat bra i två år att gå som timmvikarie och det senaste halvåret har det funkat lite för bra eller mer att behovet av vikarier i vården ökade i takt med pandemins framfart.Men nu har jag också fått en annan typ av coronavikariat, utställningsvikarie.På Naturum vid Stendörrens naturreservat i Nyköping. Kul omväxling!
Fick förfrågan om att med ett par veckors varsel sätta upp en utställning istället för en sjuk fotograf, oj tänkte jag det går INTE. Sen tänkte jag – det kanske går. Funderade på vad jag egentligen hade och bestämde mig för att DET GÅR VISST! Och det gick bra.
Det är en fin lokal vid havet,utanför det stora fönstret ser man himmel,hav och otroligt passande en fårhage! Ännu bättre är att några av de alster som finns på utställningen är av ull från fåren i hagen för det visade sig att fåren som sommarbetar naturreservatet är får jag får ull från.

Så vecka 23-40 Dagligen 11-17 Kanonställe att bada på också, otroligt mycket plats på lika många klippor. Kioskvagn på helgerna och sol alla dagar det inte är molnigt.

Stenar ska det naturligtvis finnas på stendörren

 

Som vanligt blir det dubbelbältat när vi ska ut och åka allihopa

Sommartid

Vaknar automatiskt en timma tidigare än vanligt, vet inte hur det går till men kanske har min hjärna nån uppkoppling till telefonen som ju ställer om tiden automatiskt. Man undrar ju då vad mer som smyger sig in i hjärnan utan att man märker det! Fast mest känns det som det smyger UT saker lite mer än in, som tex. var man lagt kofoten och det där bra skorpreceptet eller var har jag lagt de gula gardinerna det är ju snart påsk!

Det snöar på nyplanterade penséer och några vårtrötta vitsippor, nyckelpigan som blev väckt i går har nog somnat om. Snövädret gör att jag får tid att fixa bildprogrammet som bara hänger sig när det är dax för att importera, fixa och fixa vet inte hur men nu funkar det i alla fall. Får in bilderna på en liten fjällnära och konstaterar att den ser bra ut framifrån men att den har för klent käkparti så profilbilderna går bort..eller jag får väl helt enkelt se till att man kan visa profilbilder också utan att skämmas.

Att sakna en gutebagge

För drygt ett år sen tog jag emot en beställning på en gutebagge. Nu är den hämtad och jag saknar den lite. Visserligen tog den plats och nog var jag väl lite irriterad på att det tog ett halvår för beställaren att hämta den men jag hade vant mig vid den. Den var lugn och godmodig man pratade lite med den, man fick en putt av nosen varje gång man satte på radion. Den hängde bredvid kon och hon ser lite ensam ut nu. Funderar på att göra en älg men det vet jag inte vad kon tycker om.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

 

 

Kattgömma

Vi ska få en ny medarbetare på jobbet. Den är jätteliten, svart och förfärligt söt! Jag var och hälsade på den häromdagen, det är en hon föresten. Hon har än så länge blå ögon och sätter man sig på golvet kommer hon och vill vara nära så det kommer nog att bli en jättebra vårdkatt. Men jag tänker mig att hon ibland vill vara ifred på ett tryggt ställe så hon ska få en kattgömma, tänkte hon ska få den innan hon kommer till oss så hon känner sig hemma i den, eget rum att flytta i liksom. Hemmakatten ville testa men den här är bara för små katter.

Harens år

Eller i alla fall harens vår, det känns i alla fall så för jag började med första haren efter jul och har precis blivit färdig med hare nummer två. Men på något sätt har mina hariga ansträngningar belönats för här har nu hoppat omkring två harar i trädgården i en vecka nu. Häromkvällen grälade dom nedanför min balkong, har inte hört harars röster förut. Eller läten kanske det heter, svårt att beskriva i alla fall men själva upplevelsen kändes magisk!

INDIGO

Det färgas med indigo i familjen, det har också skrivits en handbok om indigofärgning. Som varandes mamma till en av författarna får jag ibland tillgång till ett färgbad. Mest färgas det tyg och ibland garn och ull går ju naturligtvis också att färga men det har jag inte gjort än, drömmer lite om en matta med grå och blå fält i glidande nyanser. Bara rutor inget krångligt mönster..men kanske fiskbensmönster i alla fall??  Det är svårt med alla möjligheter!  Ett annat alternativ som dök upp var att doppa ned bitar till en träram. Testing testing blått blev det i alla fall och fint för att man behövde vända för att få färgbad på hela och i dubbeldoppet blev det ju rutor!  Vet inte hur slitstark yta det blir men man sliter ju inte så mycket på en tavelram.

En hare blir till

Har blivit inbjuden att vara med på en samlingsutställning där temat är nordisk natur. Funderade ett tag på att skicka med en råtta för dom är ju vanligt förekommande….fast ganska mycket i städerna också. Alltså vad är natur egentligen? Jag tänker mig att det ska vara grönt och inga instängda djur, vilda liksom. Kan människor vara natur? Städer kan det vara natur? Nu tar jag det säkra före det osäkra och gör en hare, garanterat NATUR. Så gör jag stenar, känns också som ett säkert kort. Jag har aldrig gjort en hare förut och den såg ganska ynklig ut i början men nu kan vi faktiskt ha små samtal och då brukar man vara på rätt väg för jag vill ju att dom ska bli individer med egen personlighet.                                   Stenarna behöver bara vara snygga i största allmänhet så där som stenar är, lite stillsamt mossvackert, nu är det bara frågan om dom ska sitta i ram på väggen eller lite mer naturligt ligga ned. Man kanske kan göra i en ram och några har trillat ur, då slipper jag välja.

 

Tvätta torka karda tvätta torka karda tvätta karda

Så blir det när man hämtar 25 kg ull, nåt får har så fina lockar att man blir alldeles kär och måste göra en ängel med flygande lockar fast man sagt att – Änglar gör jag inte längre.  Men som sagt var ”jag är så gammal nu så jag gör vad jag vill”  Och jag vill också ha ullen från grunden fast det är ett tidskrävande jobb med tvätta, torka, karda. Tack och lov för tvättstuga och pannrum där det torkar snabbt. Det är ju en ekonomisk fråga också men mest är det en fråga om att känna materialet man jobbar med. Finfibrigt och lite grövre, botten och mönster. Nåltovning och nära skinnet, en banankartong för varje, ordning och reda. Någon fäll är lite kort, den får bli baksida på något vägghängt där slitaget är minimalt. Skräpullen går till trädgårdslandet fast det sägs att sniglarna trivs bra under det täcket så där får man väl tänka sig för.

Katter

Det tovas katter här nu. En gång gjorde jag en katt precis eller i alla fall ungefär precis som en katt ser ut, det var jag inte så bra på för den blev lite tråkig. Intetsägande på något sätt. Katterna som inte riktigt ser ut som katter blir roligare, dom får bestämma lite mer själva hur dom ska se ut och vilket humör dom är på. När man gör hundar blir dom nästan alltid snälla men katter har en tendens att ha mer humör, vet inte varför det blir så och kanske behöver man inte alltid veta allting.

Adventstid

Hinner inte baka några pepparkakor, jag kardar ull. Man kan köpa pepparkakor, men dom jag köpte var inte goda dom smakar torkad pepparkaksdeg. Man kan doppa dom i kaffet då blir dom ok. Jag kardar inte bara jag gör saker också, just nu är det mest mattor och rosor. Mattor tunga och svårsålda, rosor  väger väldigt lite och är lättsålda. Ville man att livet skulle vara lätt och enkelt (som en dans på rosor) så skulle man strunta i mattorna. Det går åt mycket ull till en matta, karda karda. Man lär sig också om saker, som att olika skikt glider isär på en typ av matta och inte glider isär på en annan typ av mönsterutläggning. Man skulle ju kunna testa på något mindre kan man ju då tycka men det är kul att göra stora och det är först när det blir stora ullmängder som problemen visar sig på riktigt. När det blir så tungt att det inte går att lyfta, vända och vrida. Men det är lite kul när man börjar förstå saker!